Dag fem – Smärta

Del I
Smärta
. Det upplevde jag ganska direkt när jag vaknade klockan fyra på morgonen. Smärtan strålade verkligen upp mot öronen, det var värst på vänster sida. Gick in på toan och kollade ner i halsen, hade lite rodnad runt såret och undrade vad som var fel. Tog två citodon och la mig igen, somnade efter en halvtimma. Fyra timmar senare vaknade jag igen, smärtan var ungefär på samma grad. Om man tänker sig en skala så låg det på sex av tio. Blev en aning oroad, men tänkte att det bara var en del av läkningsprocessen. Då jag inte ville belasta såret så valde jag att äta flytande mat resten av dagen, även om jag var trött på det. Jag knaprade värktabletter hela dagen, även om jag inte hade ont, för att bevara effekten så länge det gick.

Del II
Timmarna gick och jag kände inte mycket smärta, vågade dock inte sluta med värktabletterna, även om de gjorde mig så ofantligt trött och nästintill apatisk. Kände smärtan krypa in på mig gång på gång, tills nya värktabletter satte igång. Att äta hade blivit jobbigare än det var de första dagarna, varje gång jag svalde något, även om det var flytande så stråla det upp mot öronen och jag fick grymt ont. Lite senare på kvällen provade jag att äta en bit choklad och vände mig i smärtor fem minuter efteråt. Smärtan var dock inte mest i halsen kring såren, utan smärtan trängde sig upp mot vänster öra, vilket var riktigt obehagligt. Den här plötsliga vändningen gjorde mig riktigt orolig, så jag ringde till avdelningen jag opererades på och frågade om råd. Fick prata med en sjuksköterska och de sa att det inte var helt onormalt med såna smärtor. Jag hoppades på att få ett recept på något starkare smärtstillande, men då läkaren som opererade mig inte var inne fick jag rådet att ringa nästa morgon. Jag la mig i sängen, fullproppad på värktabletter men kunde inte sova, smärtan strålade verkligen från halsen till örat, jag fick även ont i nacken, antar att jag spände mig så kraftigt. Låg sömnlös i flera timmar tills jag somnade.